bloggandehanna

Även om jag egentligen hade ett annat inlägg på lager så funderar jag på att först berätta lite om mig själv. Jag tror nämligen att jag har en del läsare (åtminstone någon) som jag aldrig har träffat och som därför inte vet vem jag är. Jag har ju faktiskt aldrig presenterat mig här på bloggen. Därför:

Som bloggadressen antyder heter jag alltså Hanna och är snart 24 år (fast det senare antyder ju inte bloggadressen!). I Jönköping både bor och studerar jag (även om jag faktiskt, trots att jag är flera år över 20, också bor en hel del hemma hos mina föräldrar i en mindre småländsk ort). Jag läser just nu 50 % teologi (Teologilinjen på högskolenivå på ett kristet seminarium) och 50 % svenska (Svenska 1-30 hp på Högskolan för Lärande och Kommunikation). Trots att jag har haft tankar på att bli pastor är det inget som känns aktuellt för tillfället utan istället funderar jag på yrken som journalist, översättare eller något annat som har med språk att göra.

Förutom att studera gör jag inte så mycket annat egentligen, men jag skriver ibland för en kristen samfundstidning vid namn Aktuellt från Alliansmissionen. Då och då har jag också åkt och runt till olika församlingar och predikat på gudstjänster. Sedan en tid tillbaka arbetar jag också som städare/lokalvårdare/sanitetstekniker/hygientekniker (välj själva).

Som ni säkert har förstått av detta inlägg och andra så är den kristna tron viktig för mig. Har vuxit upp i en kristen familj och tog i tonåren ett mer personligt och tydligt beslut att följa Jesus även om jag även tidigare, helt frivilligt, trodde på Gud. Självklart förstår jag att min kristna uppväxt bidragit till min kristna tro, men samtidigt är den grundat på att jag faktiskt tror att Gud finns. Mer om det i ett annat inlägg, någon gång i framtiden, kanske.

Något annat som jag skrivit en del om i bloggen på senare tid är min sociala fobi. Det känns lite märkligt att skriva om det i en presentation om mig själv, men eftersom det har kommit att bli en av inriktningarna av min blogg så kändes det lämpligt att också nämna det. Samtidigt är det ju också något som påverkar mitt liv. När jag ändå är igång och ”outar” mina psykiska diagnoser kan jag väl erkänna att jag även har OCD (tvångssyndrom) och förmodligen, men det har jag ingen bekräftelse på, något slags generellt ångestsyndom. (Eftersom jag läser en del bloggar om NPF (Neuropsykistraiska funktionshinder) och kanske därför har några läsare därifrån kan jag även nämna att det också gjorts en utredning på mig angående om jag skulle ha något Neuropsykriatriskt funktionshinder, kanske främst då Aspergers syndrom eller AD(H)D. Utredningen kom dock inte fram till någon sådan diagnos. Självklart hade det inte varit något att skämmas för om jag hade fått det, men det känns ändå skönt, eftersom jag gissar att en diagnos hade varit stigmatiserande för min del. Kanske kommer jag ändå att skriva något om dessa funktionshinder i bloggen eftersom jag tror att det behövs en ökad öppenhet för olika slags psykiska funktionshinder och problem.)

Vad finns det mer att skriva i en sådan här presentation kan man fråga sig, vilket jag nu också gör. Vad jag gör på fritiden kanske någon är intresserad av att veta. Tråkigt nog(?), blir det oftast att jag hamnar framför datorn och TV:n, men förutom det så händer det att jag lyssnar på musik, spelar piano, går i kyrkan, läser och träffar folk exempelvis.

Ja, då var nog denna presentation slut. Frågor på det? :)