Lunaria
Utdrag av Vilhelm Ekelunds dikt Lunaria:
Så skild från de andra du synes stå,
så främmande och tyst,
och din blick är egen och kall;
men djupet är tungt av längtan.
Så skild från de andra du synes stå,
så främmande och tyst,
och din blick är egen och kall;
men djupet är tungt av längtan.
Kommentarer
Postat av: R i Gislaved
Vilka fina rader och vad mycket de rymmer! Förstår och instämmer i känslan...
Postat av: Amanda
Nice sida! Hur länge har du haft din sida?
Trackback